Överskrifter och indelningar kanske inte alltid är så bra, de verkar begränsa. Till exempel så sjunger vi främst psalmen Härlig är jorden i samband med begravningar, medans i Danmark och Norge är den mer förknippa med jul. Vers 3 lyder: Änglar den sjöngo först för markens herdar. Skönt från själ till själ den ljöd: Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen, frid över jorden Herren bjöd. Psalmbokskommittén har satt psalmen i avsnittet med Framtid och hopp, pilgrimssånger, och det styr hur vi tänker, väljer. För att inte tala om tradition. Ja, vers 1 har ett tydligt pilgrimstema att vi är på väg.
Vilka rubriker eller indelningar har du gjort över ditt liv? Vilka sånger sjunger du? Vilka versar och strofer poppar upp, till tröst och riktning. Eller är det nåt som nöter, som har fastnat, som likt en gammal LP-spelare har hakat upp sig? Och är
det kanske dags att byta rubrik, till mer nådefullt?
Härom kvällen såg jag ett program om Leonard Cohens sång Hallelujah. I den vanligaste versionen har den 4 versar, men det hände att han sjöng alternativa versar vid konserter, han gick genom olika faser och bytte ut texter. Kanske att det
behövde vara äkta och ärligt för honom, varje gång. Och det berättades att han jobbat
med denna sång, dessa texter länge, länge. Massa små anteckningsblock med noteringar, textrader. Kanske fanns det egentligen 150 verser.
Leonard var född jude och kunde sina texter, det hade han fått med sig i uppväxten av tro och tradition. Och jag tänker att Psaltaren spelade in 150 psalmer som vidrör livets olika skeden, upplevelser och känslor. Tänk så effektivt man skulle kunna slå ihop och summera psaltarens sånger. De rymmer allt, från de ljuvligaste ord till att man sätter i halsen och tänker – inte ok i Söndax. AI skulle ju kunna fixa tio superpsalmer på ett enkelt sätt. Men nu är de där i sin mångfald, i sin spretighet. Ord till Gud om livet, om hur jag känner det, hur jag upplevde det, att jag ångrar mig, hur jag fick hjälp – hur
en ny sång lades i min mun, en lovsång till Gud (ps 40:4) Jag är så tacksam att det inte är rubriker över Psaltarens psalmer, hur jag borde tolka dem, vad de innehåller. Det står bara psalmnummer. Och så tror jag ju också att Psaltarens ord innehåller hälsningar från den levande Guden till våra liv, där en oväntad strof kan få tala i en situation.
Och jag tror att vi får leva med texterna, läsa dem och låta texterna läsa oss och så kanske vi förstår att det är dags att, så att säga, skriva om en vers om våra liv (likt Leonard) för att vara sanna och ärliga, tolka om. Eller för all del sjung julsångerna året runt om Frälsaren som kommer oss nära, om ljus och frid! Skriv nya sånger!
Under 2025 och -26 så inbjuder Equmeniakyrkan till Psaltaråren. De skriver så här ’I vår tid möter vi sällan nåd. Däremot många sanningar. Det kan vara svårt att navigera i, både som individ och som församling. Psaltaren visar och lär oss något annat; nåd & sanning behöver varandra. Orden hör ihop. Nåd utan sanning blir ljum och likgiltig. Sanning utan nåd blir krass, hård och kärlekslös. Vi behöver nåd och sanning i vår tid, i våra liv och i våra församlingar. Vi behöver våga se sanningen om oss själva, allt det vi är och rymmer, både det fina och det fula. Vi behöver ana att allt det får plats i Guds nåd. Följ med och upptäck det tillsammans!’ (Equmeniakyrkan hemsida, Psaltaråren)
Vad dessa bibelår betyder för oss hur vi arbetar med texterna, vet jag inte ännu. Efesierbrevet har vi gått igenom vers för vers, ibland ord för ord för att riktigt
pränta in i oss att vi är Guds älskade, Guds heliga, att vi får leva och låta oss uppfyllas av den heliga Anden och vara redskap för fred och nåd. Och våra olika tolkningar
behövs, vi började som Läsare, att vi alla kan ha relation med Gud och Ordet. Vers 2 i Härlig är jorden har med orden Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång. Jag tänker att Gud vill sjunga med dig. Uppmuntra, leda, styrka, bära. Och vi får säga Ja till att leva i samklangen med Gud. Och vara beredda på att vi får skriva om våra versar, rubriker och ändra våra indelningar. Men Psaltaren lär oss att vi i livets alla skiften kan brista ut i ett Halleluja, kanske brustet. För nåden finns alltid där. Nåd och Sanning vill sjunga duett med dig.
Välsignelse över dig och genom
Jessica Elnefred