Historik

Borlänge Missionsförsamlings historia

1858 blev det tillåtet att hålla enskilda gudstjänster med lekmän som ledare. 1859 bildades i byn Rågåker Stora Tuna Missionsförening som snart hade 100 medlemmar. Församlingen anslöt sig så småningom till Svenska Missionsförbundet och EFS.

Den första större kyrkolokalen var Lutherska  kapellet(idag Budhuset) vid Häradsvägen. Byggnaden blev klar 1879. 1884 delades föreningen men man hade gemensamt kvar kapellet i 10 år.

Den större gruppen (ca 350 medl.) beslutade sen att bygga Missionskyrkan (Immanuelskyrkan) vid Borganäsvägen. Den stod klar 1896. Borlänge-Stora Tuna var en inflyttningsort och växte år efter år. 1910 hade församlingen 540 medlemmar och hade förutom kyrkan också byggt missionshus i flera byar.

Sammanlagt fanns så småningom 13 missionshus från Norbo i sydväst till Kvarnsveden i norr. Några var samägda med EFS. Idag äger församlingen missionshus i Floda.

1898 tillkom en ungdomsförening som höll ungdomsinriktade möten och bl.a. skapade det första sommarhemmet i Båtsta 1927.

Från 1932 organiseras SMU som så småningom fick hand om söndagsskolan, scout- och tonårsverksamhet. Sommarhemmet förlades från 1934 i Tjärna Hage. 1944 inköptes tomten som skulle bli Tunaåstrand och året efter började sommarverksamheten som höll på fram till 2009 då Tunaåstrand, av olika anledningar, avyttrades.

Missionskyrkan har genom alla år fungerat med stor öppenhet mot samhället. Skolavslutningar, luciafester, allmänna föredrag och konserter har samlat stora skaror.

Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1958-60. 1993-94 gjordes en totalrenovering och tillbyggnad av Liljegården till en kostnad av 13 milj.