Sommarhälsning

 

Jessica Elnefred, pastor En ny sommar, ännu en sommar. Årsring läggs till årsring, barnen har skjutit i höjden, några ryggar har blivit mer böjda och allt som händer däremellan i ett liv, och så blir det ännu en sommar. En sommar som vi får samlas, om än fortfarande med vissa restriktioner i omsorg om varandra och framför allt de som fått slita så hårt under detta pandemiår.

Tänk att vi får samlas, vara församlade, vara församling i gemenskap. Så länge har vi varit i våra utposter, i våra hem, i enskildhet, på vår kammare som också är en del av livet och bönelivet, men vi behöver gemenskapen. Det står så tydligt beskrivet i Apg 2:42 hur de som börjat tro, blivit döpta, deltog i undervisningen och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Deltar, inte bara ser, lyssnar, betraktar utan deltar, är en del, är församlade. Tillbedjan och liv med kropp, tanke, hopp och förtvivlan, med ord och handling, suckar och lovsång, fotsteg och ljud, till växt och fördjupning, till vidgat liv. Fördjupat liv, ett liv förankrat i Gud.

Jesus är mitt bland lärjungarna, mitt i deras förvirrade tillvaro, Jesus har dött och ryktet går att han är uppstånden (Joh 20:19-29). Han kommer till lärjungarna som sitter bakom reglade dörrar av rädsla och hälsar dem med Frid, frid åt er alla. Jesus är där, närvarande, visar sina händer, de sårmärkta, är nära och de fylls av glädje och han sänder dem, som Fadern har sänt mig, i kärlek – så älskade Gud världen att han sände sin ende son… (Joh 3:16) – sänder jag er: att älska, se, sträcka ut en hand, vara närvarande, vara inbjudande. Och så andas Jesus på lärjungarna, den där skapande andedräkten, den som blåser liv, den som förnyar: Ta emot helig Ande.

Ännu en ny sommar och vi får ta emot den heliga Anden som vill uppfylla och förnya, som vill ge glädje och kraft, som vill göra dig närvarande och generös, modig och tålmodig, som vill göra dig älskande, förundrad. En hälsning från Gud som vill att du lever och andas, andas in allt det vackra och andas ut allt det tunga, det ensamma, det besvikna, det sorgsna, andas in livet, gemenskapen, nåden.

Vi måste ju ändå konstatera att det hänt nåt med oss under denna period. Vant oss av och lagt till andra vanor, tappat kontakt och kanske fått nya bekanta. Saknat, tappat, förlorat eller kanske upplevt ny frihet, nya möjligheter. Och samtidigt hoppas jag att det finns en längtan efter gamla trygga Missionskyrkan. Jag hoppas att församlingen får vara en gemenskap som du känner att du får växa i, får utrymme i, får utvecklas i, men också en plats att få stilla sig i, slå sig till ro i, landa i, vara i.

Jag tror att Gud är hela livets Gud, alla skiftningars Gud, och det är ju Equmeniakyrkans vision att vara en kyrka för hela livet, då Gud är en närvarande Gud. Och som den snart 100år gamla texten säger:

Stor är din trofasthet, min Gud och Fader, växlingens skugga ej finnes hos dig. Evig din kärlek är, ditt verk dig vittne bär, att du den samme är evinnerlig. Stor är din trofasthet! Stor är din trofasthet! Ny är var morgon din nåd emot mig… (TO Chisholm psalmer och sånger 636).

Så ännu en sommar i ditt liv, ännu en årsring, och den heliga Anden vill fylla dig, befria, sända dig, leda, hela och utmana till ett större liv. Ett liv i frid, ett liv som sprider frid.

Välsignelse över dig och genom dig!

Jessica Elnefred,
pastor.