Tankar från pastor Jessica.

Knölar på djupet
På 2 meters höjd slår Jordärtskockans blommor ut i klargult. Som ett sommarens sista utropstecken. Jag måste ta några steg bakåt för att se. De måste ha fått bra växtförutsättningar som blivit så kraftiga och höga. Det trodde vi nog inte. För ett år sen var det en asfalterad gång där med cementplattor under. Men lite kompost, den härliga sandjorden, sol och vatten har gjort sitt. Men trots allt är det inte blommorna som är grejen, utan det är knölarna under jorden. Nu när det blir kallare nätter börjar rottrådarna knöla till sig och det är dem jag vill åt.

Och kanske är det så det är ibland. Vi ser bara det som syns, lägger märke till det yttre och jämför, värderar och bedömer utifrån det, fast det är där på djupet, i det fördolda som de verkliga skatterna finns, där i mörkret finns livets hemligheter som påverkar oss.

Ibland knölar livet till sig, och då är det inte de goda knölarna att göra soppa och puré på. Det kan vara sjukdom, förluster, ekonomiska problem, relationstrassel som gör att vardagen inte fungerar. En del håller masken, för andra rämnar livet fullkomligt och några hankar sig fram. För Jesus är det inte intressantast vad som händer på ytan, utan hur vi har det på djupet, i vårt inre, i det fördolda. Jesus Kristus vill dela vardagen, varje dag, men framför allt det inre livet, det under ytan och han är med när det knölar till sig. Det är inte alltid jag upplever det så, att jag är buren, men jag vet inte var eller vad jag skulle vara utan att Guds hand höll mig.

Min bön och längtan är att vi i församlingen inte behöver hålla masken inför varandra, utan att vi fortsätter att dela livet, så som det har blivit, att vi delar det vi bär inom oss för att vi på så sätt ska kunna bära varandras bördor. Och min bön och längtan är också att människor som kommer ska uppleva kyrkan, församlingen och gudstjänsten som en fridens plats och att det finns utrymme för livet. Både att få blomma och att finnas där när det knölar till sig. Och inte minst en plats att växa, på djupet.

Kristus är framför mig, bakom mig, över mig och under mig. Kristus är med
mig, i mig, runt omkring, du bor i mig. Omger hela mig. Morgon, dag som natt.
St Patricks bön.

Jessica Elnefred, pastor