Equmeniakyrkan Borlänge För dig
Lycklig den som, börjar Psaltaren och fortsätter: har sin lust i Herrens lag. Han är som ett träd planterat nära vatten, det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen. (Ps 1).
I Uppenbarelseboken 22 kan vi läsa om ett träd, Livets träd, som står mitt på stora gatan med floden på båda sidor, med blad som är läkemedel och som bär frukt tolv gånger om året, varje månad. I Hesekiel 47:12 berättas om liknande träd som bär frukt varje månad, för de får sitt vatten från helgedomen, ett vatten som flödar från templet och där det rinner fram blir allt vatten friskt.
Människan liknas vid ett träd som mår bra av att befinna sig nära det livgivande vattnet, det som flödar ur Gud. Jesus Kristus säger: Den som tror på mig, ur hans inre ska flyta strömmar av levande vatten (Joh 7:38) och inbjudan lyder: är någon törstig så kom till mig och drick. Under samtalet med kvinnan från Samarien (Joh 4) säger Jesus: den som dricker av det vatten jag ger blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa, med ett flöde som ger evigt liv.
Var hämtar du din näring, livskraft?
Jag hämtar min näring och vatten i relationen med Jesus Kristus, i Bibeln och i de Gudsmänniskor som går och har gått före mig. Ofta händer det att jag läser samma text, som jag har läst så många gånger, då upptäcker jag något nytt i texten, men också i mig, i min livssituation. Jag kan känna mig skrumpen, som att bladen håller på att torka ihop, men i bönen, eller när jag bara sätter mig ner och är vid källan känner jag livsanden återvända. Att stoppa ner fingrarna i jorden är lugnande och uppiggande för mig. Om jag inte vore människa, skulle jag vilja vara ett träd. Djupa rötter, en krona som vajar i vinden, gärna blomma skört i vitrosa och sedan bära frukt. Körsbär kanske. Med en förhoppning att en person till får smak på Gud och vill dela livet med Jesus Kristus.
Jag känner mig också mer levande i mötet med andra människor, få dela glädje och bekymmer, och för mig betyder församlingen väldigt mycket. Att vi tillsammans söker efter det levande vattnet och formar en gudstjänst där det får flöda, att vi tillsammans söker den levande, Jesus Kristus, och att gudstjänsten får vara en viktig del i våra liv, en verklighet. Och jag tror att gudstjänsten kan svara mot allas vårt behov, kanske inte varje moment i en gudstjänst, men behovet av att känna sig sedd av Gud, ledd av den heliga Anden och befriad, stärkt och upprättad av Jesus Kristus. Vi får komma och vara och bli än mer djupt rotade i Kristus, vi får komma och vara sköra, bräckliga bägare som kan härbärgera en droppe av Guds nåd eller stå i knopp och invänta tiden att slå ut.
Under höstupptakten kommer vi att samtala vidare om gudstjänsten, dess utformning och vår delaktighet. Det kristna livet och gudstjänsten handlar inte bara om vad jag får ut av det utan också vad kan jag ge och bidra m
ed. Gudstjänsten samlar oss och sänder oss ut, i gudstjänsten möts himmel och
jord och min bön och längtan är att den ska få vara näring, flödande, livgivande och utmanande. När löven faller multnar de ner och ger tillbaka näring. Frön och kärnor blir ny växtlighet och medan vi lever får vi bidra med att rena luften genom våra blad, om vi nu vore träd, bidra till en bättre värld genom våra ord och handlingar.
Guds frid över dig och genom dig. Jessica Elnefred, pastor
