Varför – en fråga om centrum

”Äddä, äddä, äddä” frågar det lilla barnet och pekar. Nyfiket, vetgirigt – vad är det, ska det uttolkas som, och barnet vill veta
allt. Äddä? Sen växer det upp och frågar mer trotsigt varför då, varför är det så, varför ska jag… varför, varför, varförinte med den allra nyfiknaste rösten utan snarare ifrågasättande och trotsigt. Helt normalt.

I församlingsutvecklingen har styrelsen fått hälsningen att fokusera på Varför. Varför, som i ett centrum, när det är så lätt att fokusera på Vad och Hur. Tex Vad serveras till kyrkkaffet? Hembakat eller köpt, macka, kaka eller frukt och så tycker vi massa olika. Hur – är kaffet och tilltugget på bordet eller ska det hämtas vid disk? Här tänker vi olika om vad som är enkelt, praktiskt etc. Men varför har vi ett fika efter gudstjänsten – det är ju det intressanta. Varför? För att få in en slant till? För att mötas och se varandra? För att ensamhushållen ökar? Kanske alla dessa förslag.

Varför är vi församling, ännu mer centrum än kyrkkaffefrågan. Varför? Varför all denna tid, det går ju att snabbspola en tv-gudstjänst, går ju att välja och vraka bland bättre predikanter, modernare sånger, önskesångerna vi minns och inte minst på den tid som passar individen bättre. Varför, all denna tid, pengar, engagemang?

Varför? Därför, svarar Jesus. Gå därför ut och gör alla människor till lärjungar. Därför att – Matteus avslutar sitt evangelium med en sändning, en uppmaning och ett löfte utifrån att Jesus säger: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar; döp dem i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud som jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:18-20)

Åt mig har getts all makt, säger Jesus. Paulus beskriver i sitt brev till Filipperna: Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt när han antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt
annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän ska
böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära. (Fil 2:5-11)

Påskens händelse. Att Jesus dör och uppstår. Tar vår skam och skuld och för oss in i gemenskapen, klädda i hans namn, omfamnade, förlåtna.
Därför ska vi berätta,
därför ska vi inbjuda,
därför ska vi erbjuda

Jag tänker ofta på Emmausvandrarna, de som kände igen Jesus först när han bröt brödet. I rörelsen, i händelsen såg de vem han var och de konstaterade att brann inte våra hjärtan. (Luk 24:28-31) Jag tror att vi också behöver vara i rörelse. Vandra med Jesus, se vart det leder oss, vara i mognad, gå med nya lärjungar, dela tro och tvivel, stillhet och händelser. Dela liv.

Församlingens centrum är Kristus, det som här har kallats Varför, och i rörelsen kommer förhoppningsvis ett engagemang, att vilja ge vidare det jag själv har tagit emot. Lärjungaskapet är ett flöde avatt ta emot och ge vidare. Och våga fråga: Äddä, vad är det och varför. För att växa, fördjupas, vara kvar i centrum av livet, i relationen med Jesus Kristus. Nyfiket, trotsigt, för att vi älskar och har drabbats av kärleken.

Vad och Hur, ja det blir frågor utifrån vara gåvor, möjligheter och där vi många gånger får säga tack, tack för kaffet, tack för sången, tack för vittnesbördet, tack för sammanhanget. Vill du vara med och bidra? Välkommen! Församlingen är öppen för alla som vill söka sig närmare Jesus Kristus, Herren.

Välsignelse över dig och genom dig.

Jessica Elnefred
pastor